Hästens hållning och kissing spines

Vad är kissing spines?
Hästens ryggkotor har ett tornutskott på den dorsala sidan (ovansidan) som varierar i höjd beroende på var i ryggen de sitter. I manken har hästen längre tornutskott som riktar sig kaudalt (bakåt), ungefär där ryttaren sitter pekar tornutskotten rakt upp för att senare börja luta lätt kranialt. Tornutskotten är täckta av ett lager periost (benhinna). Om tornutskotten kommer för nära varandra så att kontakt uppstår, kan periostet bli irriterat och inflammerat. Detta är väldigt smärtsamt för hästen, periostet utsätts för mekanisk stress och området för en rörelserestriktion, dvs. rörligheten minskar. Området blir väldigt ömt för tryck i det akuta läget.

kissingspines

Hur upptäcker man det?
En häst som fått kissing spines kommer att bli ovillig till sadel och ridning, den kommer börja bocka av smärtan som uppstår av ryttaren och sadelns tryck i området. Det kommer vara motvillig till samarbete och visa tecken på frustration.

Genom röntgen av ryggraden kan man upptäcka de kalcifieringar som uppstår i periostet på grund av inflammationen. Du kan även se dystrofi av tornutskotten. I vissa fall har kalcifieringen gått så långt att tornutskotten helt vuxit samman och ingen rörlighet existerar längre mellan dem, det betyder oftast att smärtan också försvinner. Den orörligheten kan med tiden skapa problem i närliggande kotor som måste väga upp för stelheten och bli överrörliga. Inom osteopatin vet vi att det är de leder med den minsta rörelseförmågan som skapar störst problem när de tappar den.

Hur uppkommer kissing spines?
Det finns antagligen många anledningar till att kissing spines uppstår. En teori är dock en obalans i hästens hållning. Jag måste förklara detta genom att rita en bild och göra en liten jämförelse.

suspension-bridges-9-638

En hästs ryggrads upphängning fungerar lite på samma sätt som en hängbro. Du har två pelare; fram ben och bakben. Du har själva bron; ryggraden, och du har muskler som fungerar som bärlinor för att hålla upp konstruktionen. Det hästen saknar är de bärlinor som utgör infästning på båda sidorna ner i marken, detta för att hästen måste kunna röra sig, den kan liksom inte sitta fast i marken för att fungera. Därför fäster bärlinorna på utsidan tillbaka på pelarna istället. Detta gör konstruktionen rörlig men också mer känslig.

hastbro1

På bilden jag har ritat ser du:

  1. De blåa pelarna som är hästens framben och bakben, dessa är grundpelarna för hela brokonstruktionen.
  2. Ryggraden som utgör själva bron.
  3. Muskler som håller upp ryggraden från den bakre pelaren; gluteus (rumpa), hamstring (baksida lår) etc. De flesta av dem är så kallade polyartikulära muskler, muskler som går över flera leder (t.ex. höft och knä eller knä & has osv.).
  4. Muskler som håller upp ryggraden från den främre pelaren; trapezius, subclavius (bogmuskulatur), brachiocephalicus, omohyoideus (halsmuskulatur som påverkar bogen), serratus etc.
  5. Muskler som håller ihop och stabiliserar bron på ovansidan och fäster den i pelarna; multifidus, iliocostalis (ryggmuskulatur) etc.
  6. Muskler som håller ihop och stabiliserar bron på undersidan och även stabiliserar pelarna; rectus abdominis (magmusklerna), psoas (bäckenmuskeln), diafragman (andningsmuskeln).

Pilarna visar åt vilket håll krafterna i konstruktionen måste verka för att motverka en kollaps.

Om någon av delarna i konstruktionen skulle få problem att fullgöra sin uppgift kommer konstruktionen att börja ”säcka ihop”, bron kommer att börja hänga. För hästen betyder detta att ryggraden gör en liten sänkning (svank), denna sänkning kan leda till att tornutskotten kommer närmare varandra och med tiden möts fysiskt, dvs kissing spines.

Det behöver alltså inte vara ett ryggproblem som orsakar detta från början, men det kan vara det. Andra möjligheter är till exempel:

  • Svaga magmuskler, hästen orkar inte göra en flektion av ryggraden, dvs. lyfta ryggen.
  • Alla problem som kan finnas i de polyartikulära musklerna, dvs. bristningar i hamstrings eller subclavius, brachiocephalicus, trapezius (bog- och halsmuskler) etc som kan försämra stabiliteten i pelarna. Även nervologiska problem kan orsaka detta, gluteus och hamstrings (bakdelen) innervation sitter i länd och sakrum (den nerv som styr musklerna har sitt utträde från länd och korsben). Problem i ländkotor eller sakrum kan därför orsaka atrofi (förtvining) i musklerna vilket i sin tur leder till instabilitet i pelarna.
  • Problem i käkleden. Alla problem som påverkar käken så som tuggteknik, tänder, utfodring m.m. är kopplade till brachiocephalicus och omohyoideus (halsmuskler som påverkar bogen) som i sin tur påverkar den främre pelarens stabilitet.
  • Andra typer av ryggproblem, sadelproblem som som skapar atrofi och nervinklämningar. Ryttarproblem, för tung eller obalanserad ryttare. Tränarproblem, felaktig ridning där hästen inte får lära sig att använda sina ”hållningsmuskler” (de posturala musklerna) på rätt sätt vilket med tiden skapar svank.
  • Hovarnas form och kondition, de är grunden till pelarna och mycket viktiga för bärigheten.
  • Med mera, med mera, med mera…

Vad gör man då åt problemet om det har uppkommit?
Vad man gör åt det beror helt på individen och dess förutsättningar. Har inte kalcifieringen gått så långt kan man behandla med kortison och sedan försiktigt återskapa rörligheten mellan tornutskotten med osteopati. Sedan är det träning som gäller. Man kan INTE vila sig i form från kissing spines, vila kommer försämra hästens hållning med tiden och kissing spines kommer tillbaka som ett brev på posten… Man kan däremot träna hästen med RÄTT typ av träning där man stärker hela brokonstruktionen och får hästen att göra en flektion av sin ryggrad, dvs. höja ryggen. Det är viktigt att hela ryggen höjs, speciellt i området där kissing spines finns.

Har kalcifieringen pågått så länge att tornutskotten är helt sammanväxta och hästen inte längre har ont är det kanske inte är värt mödan och rehabiliteringen för att återskapa rörligheten då det kommer innebära en del smärta för hästen. Är man inte heller säker på att hästägaren förstår vikten av rätt träning kommer problemet också komma tillbaka igen och du har bara gett hästen extra lidande med mer smärta. Det är ett avvägande man får göra från fall till fall.

Hur undviker jag kissing spines?
Med rätt träning av hästens posturala muskler! Ryggen måste stabiliseras genom träning av både magmuskler, psoas-muskler och ryggmuskler. Pelarna måste stabiliseras med starka muskler i bakdelen och starka bogar. Lär hästen att lyfta sin rygg genom att du kliar den på magen, gör det varje gång innan och efter ridning, få hästen att göra ryggflektion regelbundet. Rid hästen med höjd rygg, låt den aldrig ha dig hängande i skelettet! Vi lär hästen att gå i form för att den ska bära oss med sina posturala muskler (hållningsmuskulaturen), inte för att det ska se fint ut! Låt den gå lång och låg en stund under varje ridpass. Rygga hästen ofta, lär hästen att backa smidigt med rumpan in under sig och ryggen lyft. Det ger starka hamstring och en stark bakdel som orkar hålla den bakre pelaren.

Börja inte rida unghästen för tidigt! Tidigast när den är fyra år enligt mig. En ryttare kommer ovillkorligen få en otränad häst att svanka. Träna istället hästen från marken på ett sätt så du utvecklar de posturala musklerna. Då har hästen redan en vana och styrka att använda dem den dag du sitter upp första gången. Detta är så viktigt för hästens hållbarhet. Varför måste vi ha så bråttom att sitta upp? Det finns mängder av bra sätt att träna hästen från marken för detta ändamål. Jag gör det inte bara med mina unghästar, utan även regelbundet med mina äldre hästar. Jag vill att de ska hålla länge och få ett långt och så smärtfritt liv som möjligt. Det är jag skyldig dem tycker jag.

5 reaktioner till “Hästens hållning och kissing spines

  1. Hej! Intressant läsning. Jag har en häst med medfödd lordosis, han har inga problem med rörligheten i ryggen. Är fem år och inriden i vintras. Inga tecken på smärta eller inskränkt rörlighet åt något håll.
    Vet du hur det kommer sig att vissa hästar föds så? Denna utvecklade lordosis från att han vara fyra månader, som jag har förstått det. (Köpte honom i vintras.) skulle vara intressant att höra om du har något vetande om detta. Har själv inte lyckats hitta, vare sig fall, eller forskning på detta ämne..

    1. Hej Sara!
      Varför vissa hästar (och människor för den delen) föds så är nog väldigt svårt att säga. Jag gissar att det kan vara både genetiskt och något som uppkommit under tiden i livmodern även om det inte syntes första månaderna. Vissa saker som uppkommer under tillväxten kan bero på foder, mineralbrist, hovar form och belastningsvinklar och tillväxtstakt av skelettet (en överbygd häst t.ex.) med mera. Jag har ingen aning om hur det ligger till med din häst men att ha lordosis (svank) behöver inte betyda kissing spines i framtiden, men jag skulle som hästägare försöka träna hästen på ett sätt där du förstärker de muskler som hjälper honom att höja ryggen och få bäckenet mer in under sig för att hjälpa honom så mycket som möjligt.

  2. Hästen som har s.k ”utläkt kissing spine” hur ska man tänka där? Har en sköthäst som har det och han bygger inga ryggmuskler, förmodar att signalerna inte går fram pga skadorna, han har främst ks i länden men även på andra ställen. Han rids 2-3 dagar i veckan i lugnt tempo och får själv bestämma gångart och fart, att träna honom på ridbanan funkar inte längre. Hans välmående går upp och det går ner och vi är väldigt noga med att lyssna på honom och de dagar han inte fungerar så promenerar vi istället. Jag tror inte det går att rehabilitera honom ”frisk” eftersom han inte längre vill tränas och har haft dessa problem under många år samt inte bygger muskler. Vad tror du?

    1. Hej Johanna!
      Med utläkt antar jag att du menar att de vuxit samman och därmed inte orsakar mer inflammationer. Ihopväxta tornutskott begränsar rörligheten hos de kotor som är drabbade men det är inte längre smärtsamt för hästen mellan de segmenten. Det kräver dock mer kompensation från närliggande kotor, dvs en större rörlighet hos dem för att kompensera för bristen av de sammaväxta. Det kan skapa nya problem. Det är då extra viktigt att träna den stabiliserande muskulaturen som hjälper till att ge stöd åt ryggkotpelaren. Ett sätt är träna stabiliteten med att gunga hästen i sidled så hästen måste ”hålla emot” för att hålla balansen. Det behöver inte alls vara stora gungningar men tillräckligt att att aktivera den stabiliserande muskulaturen. Man kan till exempel hålla händerna på bröstkorgen och gunga den åt motsatt sida i en bra rytm. Man kan stå bakom hästen och placera händerna på höftbensutskotten och gunga hästen från sida till sida.
      Rent träningsmässigt gäller ju samma saker som i vanliga fall, aktivera bukmuskulaturen och låt hästen länga överlinjen så mycket som möjligt i arbetet. Var lyhörd för tecken på smärta. De kotor som måste överkompensera bör hållas rörliga så man regelbundet kontrollerar att inte låsningar har uppstått. Med sammväxningar kan han inte bli ”frisk” men han kan säkert komma till ett smärtfritt och funktionellt liv.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *